Jahaa...då var man hemma från Rarotonga igen...eller jag har varit hemma två veckor men inte riktigt orkat uppdatera...som vanligt (>.<)

Det var Evan som körde ner mig till stationen och precis innan han hoppar in i bilen igen för att åka tillbaka så tar han fram 100 dollar ur fickan och ger till mig som " extra reskassa"...Med lika stora ögon som tallrikar tittar jag på honom som han skämtar med mig, men det gjorde han inte...Känns helt fantastiskt att min värdefamilj uppskattar mig så pass mycket <3

Jag önskar dock att mitt resande skulle fortsatt i samma goda tecken...men det gjorde det INTE!
Efter att ha spenderat ca 3 timmar innan in-checkning, 7 timmar efter och ett samtal till Tilda för att önska Grattis i förskott har flyget blivigt uppskjutet 3 gånger för att sedan bli helt inställt. LAGOM SURT!! Paradiset fick helt enkelt ta och vänta lite...mycket bättre blev det inte då det berättade för mig att jag var tvungen att vänta TVÅ dagar på nästa flyg.
Ensam och ganska olycklig gick jag till ankomsthallen för att ta mig till hotellet som Pacific blue hade fixat åt oss...
Här händer det något ganska roligt i alla fall...jag blir adopterad av 5 par från Christchurch som också skulle varit på samma flyg och på hotellet ger de mig deras namn och hotellet de skulle bo på i Rarotonga för att jag skulle komma förbi för att säga hej. På kvällen ringer jag även Sally för att säga vad som hänt och hon ger mig en extra dag ledigt...de är helt fantastiska.

Hotellet var 4-stjärnigt och det var buffé frukost, lunch och middag med allt betalat så jag ska väl inte klaga på att jag hade en dålig tid där. Men det var ju ingen tropisk ö...

Två dagar senare anländer jag i alla fall till min varma tropiska ö och oj Oj OJ vad helt sjukt vackert det var!

Började min första dag med att haka på tre andra som skulle knäcka upp lite kokosnötter på stranden och sedan slog vi följe till en snorklingsplats för att kolla läget. Det var så mycket häftiga fiskar i det klara vattnet att jag hade svårt att hålla upp hakan. Det kändes så himla overkligt att simma runt där...och eftersom att hela ön er omringad av en klarblå laguun behövde jag inte oroa mig för hajar...woho!! 
Dock två dagar senare stötte jag på en muräna när jag snorklade runt med Miriman (en annan au-pair som råkade vara där sammtidigt som jag) då kan jag säga att jag var nära på att skita knäck!

Min vecka fortsatte i detta underbara tecken av paradis...jag solade, badade, läste och under en dag så regnade det men det gjorde inte så mycket för då fick jag gosa med en fjäril som satt på min hand!
I mellan detta så träffade jag som sagt Mariam och vi snorklade, åt lunch och middag med hennes familj och på kvällen gick vi ut till "Whatever-bar" och "Rehab" som är de störta krogarna och det var helt fantastiskt kul! dansade som galningar och testade en "whatever-drink" som var sjukt god! Legendarisk kväll! \(^.^)/

Självklart åkte jag till mina nyfunna adoptivföräldrar en kväll...de bjöd på vin i solnedgången och middag på rummet efter det. Mycket mycket MYCKET kul...eller ska man säga trevligt kanske? (^.^)

Hyrde en scooter en annan dag för att ta mig runt (35km runt hela ön) man fick se så sjukt mycket mer! Körde in till "centrumet" där det var en marknad för att spendera lite pengar och lyssna på live-musik. Dagen slutade med att jag och min nyvunna kanadensiska/italienare vän köpte burgare och satte oss på stranden för att äta och kolla på solnedgången ytterligare en gång.
Det var samma dag som Johannas födelsedag så jag lyckades smita in ett fruktansvärt kort samtal på 45 sekunder för att sjunga och gratta innan pengarna tog slut...jag fick det gjort i alla fall.

Efter en vecka av skoj och fantastiska upplevelser och miljö var det dags att bege sig hem till NZ igen...det gick smidigare än ditvägen och jag anlände i Auckland 04.00 och var hemma 06.30 för att börja jobba kl 07.00

Tillbaka till verkligheten igen.

Mina Nya Chistchurch-Mammor