RWC! (Rugby World Cup)

Så jag har ju berättat lite om arr det är världskuppen i rugby här borta, väldigt stort...VÄLDIGT häftigt.
Förra veckan så GAV mina värdeföräldrar mig 3 biljetter till en match och sa att det var en bonus! Helt otroligt!
(Det minsta en biljett går för är 500 kr...)
Trodde hakan skulle nå golvet när de sa det.
Iallafall...grabbade två vänner och så for vi till Auckland i söndags för att kolla på matchen. Fiji vs Samoa





Väl där lyckas vi gå in i fel ingång...trodde det var ingång C...men det var ingång A...RAD C...i allafall, tur var väl det. Lyckades få ta ett foto med pokalen.
Väl inne bland allt folket börjar några grabbar från Samoa dansa och sjunga...tyckte dock att han som sjöng hade obekvämt tajta kläder (O.o)
 Känder lite som om han lånat en tonårings kläder och bestäms sig för att klämma på sig dom...det blev ju inte direkt bättre att han dansade. (>.<)





Tappade hakan ytterligare en gång då jag insåg att våra platser var på andra raden och på samma sida som avbytarbänkarna...Samoa värmed upp precis framför oss (>.<) 





Matchen slutade med att Samoa vann och vi samt 60 tusen andra skulle nu ta sig ut från stadion. Jag belv förvånad att man inte blev en pannkaka.







Jag har ju försökt förklara hur MYCKET Nya Zealand gillar rugby...så mycket att till och med kyrkorna sätter upp flaggot längst med deras mur...Det är verkligen som en mycket trevlig religion.

Avslutade dagen med det störta McD målet jag ätit i hela mitt liv...niiiice.



Tack Evan och Sally!!! tack tack tack!!!!!!

Blandat ^^



Fredag den 16:e vankades de invigning för världskuppen i rugby som i år hålls i NZ...Alla, verkligen ALLA är engagerade. Flaggor på bilar, målade fönster, rugby tröjor ect ect...dom verkligen lever och andas rugby här borta. Det är typ lika stor med rugby här som fotboll i Italien och då överdriver jag inte. Självklart hejjar vi på våra kära "All blacks" som NZ lag heter.
När jag kom hit till NZ så tyckte jag inte alls om rugby men det har lixom smygit på mig bakifrån och lagt sig väldigt nära platsen där ishockeyn ligger i min själ...
I alla fall så gick Evan, Sally och Seb på invigningen, live...Philippa sov över hos Farmorn så det var jag och mina två tjejer Molly och Sophie kvar. Gud så mysigt vi hade det! Åt take away från McD, gick in i spa-poolen en sväng, läste en bok och kollade på lite av invigningen innan det var dags för läggdags.

Bilden är från efter skolan samma dag som invigningen. tog en kajal, i brist på annat, och målade barnens ansikte med.




















På lördagen efter det så hade Tina sin "hej då"-middag, eftersom att hon skulle åkta tillbaka till tyskland på tisdagen, med familjen och jag var bjuden! Det var knytis så jag tog med mig en choklad tårta! Jag lovar att den är precis lika god som den ser ut att vara och också lika onyttig. (>.<)
På tisdagsmorgonen åkte jag hem till henne för att hjälpa att packa och för att säga hej då. Jag passade då på att ge henne min present. Denna underbara handgjorda katt som skulle agera resekumpan på vägen hem. Det blev väldigt uppskattad! (^.^)














Förra veckan kom lite vägarbetare till oss för att fixa våran uppfart. Den ska äntligen bli asfalterad (innan var det alltså grusgång kan man säga) Detta skulle dock även vara klart förra veckan men männen har lyst med sin frånvaro och när de väl kommer så omorganiserar de gruset lite grann för att sedan försvinna igen...ska bli intressant att se när de blir klara egentligen. Jag vågar inte ens dra till med en gissning. (o.0)










 

 

 


Karangahake Gorge






För någon helg sedan tyckte jag att mina
 hajkingskor behövdes invigas och vi hade inte gjort någon riktig biltur på länge...så efter att ha haft ett två nätters anime-marathon med Tina skrapade vi ihop två till tjejer för att ta oss en tripp till Karangahae Gorge som är lite mer en en timmes bilfärd norr om Hamilton. Vårväders-guden stod på våran sida och solen sken för fulla muggar! Perfekt!
På vägen åkte vi förbi Paeroa som är känd som staden L&P( Lemon & Paeroa...en läsk) kom ifrån. Där av bilden med oss och en jätte L&P flaska. Mycket Nya Zeelänskt och är självklart ett måste att se.


































Sen var det Karangahake Gorge som gällde...mycket vackert plats. Det är ett ställe med en massa gamla guldgruvor som man kunde gå igenom och sedan följa spår som ledde runt berg och längst med en fors. Allt var självklart sagolikt vackert och vi gick runt med hakan ner i backen mesta delen av tiden.

Våran med tagna lunch, efter att ha gått vad vi tyckte var en evighet längst en stig, åt vi på en stor sten mitt i forsen. Där satt man i vårvärmen och filosoferade om livet när en annan tanke kom förbi smygandes. Undrar hur långt upp man kan komma hoppandes från sten till sten i forsen? Det fanns en trädstam längre upp...man borde ju komma så långt, det var ganska mycket sten att hoppa på. Tina min vän höll med mig så medans de andra två väntade på oss prövade vi lyckan.
Två blöta skor och en bakdel senare insåg jag/vi att det kanske var lite svårare än tänkt så vi gav upp...men det var ju verkligen värt ett försök i alla fall!



















Många av er har säkert hört tala som folk som "plankar"...detta är plankning Sara-style




















Jag hittade en vagn...den såg ensam ut så jag bestämde mig för att här ska det lekas...så det gjort jag.























Jag hittade även ett gammalt rostigt stort rör som hängde någon meter över marken...såg och kändes stablit ut så varför inte passa på att gå på det tycker jag?










































Många leksaker såhär på en gammal gruvplats så varför inte "apa"-runt lite.











































Innan vi åkte hem så tog vi oss en snabbvisit till ett vattenfall i närheten...det var som ett urtaget ur en film...ganska undangömt och helt fantastiskt. Med blöta skor bestämde vi oss för att gå dit barfota...DUM IDE!
Åh vilka ömma stackars fötter man fick.

Sen var det slut på det roliga och vi började dra oss hem igen. Stannade i Paeroa för våran typsika kiwi-middag som bestod av fish&chips och en L&P.







Innan vi var hemma i Hamilton igen så såg jag denna skylt! Eureka! Kan ni tänka er? :D Åh vad folk som bor där måste vara lyckliga...jag måste bli vän med någon som bor där så jag kan få skriva brev dit.






Sidney

Jahapp...tjoff sa det och helt plötsligt har jag en biljett tur/retur till Sidney i februari, två veckor innan jag åker hem.
Kan nu säga att jag är snuskigt fattig...men det får man väl leva med om man ska leva livet på andra sidan jorden. Jag tänkter inte låta snålheten styra här borta...här ska det levas livet, WOHO!!

(Alla som är avundsjuka räcker upp en hand!!)


Som Lovat



Här är de bilderna jag lovade jag skulle lägga ut...för ett bra tag sedan. Men visst är vi vackra! En riktigt bra utekväll! \(^.^)/















Haha! Såg mig själv i spegeln och började asgarva då jag insåg att jag såg precis ut som Plupp!!


Taupo.


Här kommer då mitt inlägg om min helg med familjen i Taupo...som var helt underbar förstås!
Grunden till varför vi åkte var för att jag gav Sebastian en trip till "Action World" som present, Sally och Evan tyckte det var en jättebra idee så hela familjen hakade på.
Vi åkte redan efter skolan/jobbet på fredagen för att få ut så mycket av helgen som möjligt...efter en ca 2 timmars bilfärd var vi framme vid vårat hus som vi skulle hyra...åt lite KFC, tv...sova.

Lördagen bjöd på en trip till vattenfallet som är början till Waikato floden, den längsta floden i NZ och går även genom Hamilton. 
Sen...det som vi väntat på, ACTION WORLD!!! När vi var på väg dit så var vädret väldigt lovande...men det är ju NZ vi pratar om här. Inte långt efter vi börjat med vårat stoj började det regna...inte spö-regn..utan mera dugg. Nog för att göra det halt och väldigt blött! Men låter vi vädret stoppa oss? NEJ!!! Vi fortsatte i vårat blöta och nu hala äventyr som gjorde oss (mig, seb, sophie och evan...salla satt sjuk i bilen och de två andra tjejerna gav upp) rejält dyngsura...på ena bilden kan man se hur vattnet studsar upp från där jag landar (>.<)
Efter någon timme av svingades, hoppandes och fallandes har det slutat regna och vi, lagom utpumpade, beger oss mot bilen igen för att få lite lunch i magen...fortfarande blöta förstås.

Efter Lunchen blev det till att bada i "Hot springs"...guds gåva till en nerkyld och trött Sara. Åh så skönt! Jag önskar att man hade en sån i sin bakgård. Vi stannade där en bra stund innan vi gick vidare med livet med samma sak som dagen innan...mat, tv och sen sova. Jag kan ju lugnt säga att man somande sjukt fort!









Söndagen bjöd på mycket finare väder än dagen innan! Efter att ha städat upp och packat in oss i bilen igen bestämde vi för att åka till bergen en sväng för att kika på snön. Första gången i sitt liv som Philippa lekte i snö...hon var lagom faschinerad! Självklart ledde detta till lite snöbollskrig och en underbar familjestund!

Lunchen blev en picknick på andra sidan sjön Taupo (staden Taupo är döpt efter sjön den ligger vid) den är även den största insjön i NZ. Sally passade på att testa lekplatsen...rutschkanan och gungorna, det var ganska roande :)
Vi gick en sväng längst med sjön...plockade lite pimpsten att ta hem och sen var det bara in i bilen igen för att åka hem till Hamilton igen!
Mycket lyckad helg!



VÅR <3



Våren har åter igen kommit till Nya Zeeland! Fantastisk...vändningen kom fort runt hörnet och det går nu upp till en 17 grader mitt på dagen. För mig är det ju bara att grabba minstingen och hunden för att luncha utomhus. Vilket är väldigt populärt och gott mottaget från både barn och hund. Mata ankor och gäss fick vi göra och efter det var det bara att vila i den varma sköna solen...som vi har längtat. (Inte för att det har varit så där jättekallt...men inte jättevarmt heller)
Och med vår, sol och värme kan jag göra mycket mer roliga saker med barnen...skoj skoj skoj! Studsmattan, som känt sig lite ensam, får åter igen sällskap!



Här är det Philippa som tar kortet...hon håller alltså i min ca 5000 kronors kamera...ni kan inte se det på bilden men jag nästan dör av oro över min kameras öde!


RSS 2.0