Jahapp, då var man här. Nya Zeeland....känns lite konstigt att vara här efter att ha pratat om det så länge.
Detta är andra natten jag spenderar med familjen men stormtrivs redan. Dom är helt underbara! Föräldrarna har bra humor och är jättesnälla. Barnen är jättemysiga! Till och med minstingen som tydligen ska vara blyg vill sitta i mitt knä och huset är fantastisk. Jag har typ en mini djungel i bakgården och precis vid mitt fönster ett grapefrukt-träd! (Jenny avis?)

Men innan jag kom till familjen spenderade jag två nätter på ett hotel för orientering med andra au pairer där vi åt tills vi storkna, solade vid poolen, åkte på utflykt upp på en vulkan (inaktiv), sov i fantastiska sängar och fick information om att köra i vänstertrafik, första hjälpen och vad att göra i olika kris-situationer.

På listan imorgon står: Starta ett konto, ansöka om nya zeeländskt körkort, skaffa sim-kort och köpa flip-flop...alldeles för varmt för mina dojjor. Kanske ska jag övningsköra lite oxå...jikes!



Jag passar på att ta en hopp-bild uppe på vulkanen och i bakgrunden är Auckland och Sky-tower





Min Grapefrukt! :)



Au Pair- gänget! :)

KL är i sverige: 06,00
Lokal tid LA: 21,00

Efter ett mycket tårfullt avsked har jag nu kommit lite mer än halvvägs. Sitter vid min gate 48B på LA's flygplats efter 4st säkerhetskontroller, en toalett vända och matrunda på BK...som btw har Dr pepper i sina läsktorn.
Insåg att jag var tvungen att äta lite när jag landade eftersom jag hade stora problem att hålla koppel på mig själv för att inte strypa en unge på flygplanet som skrek sista kvarten eftersom han inte ville ha bälte...

Sanna, jag vet vad du undrar..."men åt hon inte på flygplanet? hon sa ju faktiskt att hon tyckte om maten".
JO det trodde jag oxå tills de bjöd på pulvermos till middag och russin-muffins till frukost!
Jag är så glad att vi åt på arlanda annars hade en påse skittles varit det ända i min mage.

Johanna. Tack för brevet, mina flygplansgrannar (två fjortisar) satt och beundrade mitt rödgråtna ansikte väldigt noga.

Jenny. Jag är ledsen att jag inte har smsat något men jag har gjort en sån där sak som bara en sara kan göra...jag stängde av telefonen och glömde bort PIN-koden...förvånad?? >.<

För att fördriva min extremt långa tid på LA's flygplats sitter jag här nu och betalar dyra pengar för att komma ut på internet för att blogga lite men jag passade även på att jävlas lite med BK's personal genom att låtsas att jag inte kunde engelska....HAHA!! KUL!!

Sista hälsningen går till Familj...kanske speciellt till Mamma och Pappa...Jag lever och detta går utmärkt!!! 2/3 flyg avklarade. Älskar er Puss Puss!

Mot oändligheten och vidare!!