jag vet att det har tagit sin tid att lägga upp detta inlägg...som vanligt (<.<) jag önskar att jag kan skylla allt på mitt otroligt fullproppade schema...men det skulle kunna från visst perspektiv ses som en lögn...vilket det är. Sanningen är som följer...jag är en otroligt obotlig latmask.
Men nu skriver jag iallafall så har väll fått halva tummen ur antar jag :)

Så...Nyår och första veckan i januari spenderade jag på södra ön. Vilken sjujäkla semester! Körde över 2000km på en vecka. Inte för att jag klagar, tycker det är fruktansvärt kul att köra i NZ :)

Så det var jag, Steffi, Maja och Svenja på denna roadtrip i våran väldigt gamla toyota som vi döpte till Toby som hade samma accelerationsförmåga som en trebent sköldpadda på motorvägen. Men vi älskade honom ändå.

Våran resa startade med att jag och steffi nästan missade bussen på väg till flygplatsen nervöst värre >.<
Väl framme i Christchurch tog det oss en bra tid innan vi hittade Toby på korttidsparkeringen. Och kan ni förstå tagedin när vi inser att skiten inte hade en cd-spelare utan BARA band och radio...resans första skämt! MEN...vi älskade honom ändå ^^

Vi spenderade våran första natt på ett motel och planerad våran resa...för det var inte mycket som var planerat inte. Men det är lite så vi rullar. Spontanitet...inte ett enda boende var bokat :P Spännande. Såg nästan ut att bli sovandes i bilen några gånger, men som om vi åkte runt på en räkmacka...hittade vi alltid en tältplats :)

Nyår spenderades med en många timmars bilresa till Queenstown där vi skulle fira tolvslaget! Hade inget boende men räkmackan kom in och vi fick en tältplats mitt i smeten! Två minuters gångväg till centrum och 5 minuter till FurgerBurger <3 (Vilket är typ jordens godaste hamburgare)
Denna tältnatt fick mig att inse att jag ALDRIG kommer åka på musikfestival. Någon bajsade på gräset två tält bort, någon spydde på tälted brevid, och i ett annat tält hade ett par en inte så tyst aktivitet heeeela natten. OCH för att toppa denna natten bestämde sig en jävel för att hoppa på vårat tält. SJÄLVKLART landar han på mig...sparkar runt lite och springer iväg. (Har några väl valda ord att ta med honom om jag möter honom i mitt nästa liv)

Efter den mest sömnlösa natten i mitt liv (där jag faktiskt försökt sova) vaknar vi upp, lagom öm, packar ihop och gör oss redo för det första äventyret 2012. "Nevis swing" - vilket är den största gungan i världen, om man bortser från plågorna från natten innan så var det en jävligt coolt start på året.

När den lilla adrenalinkicken var över så var det dax för lunch innan vi skulle ut på vägen igen. Självklart var jag ju tvungen att introducera "furger burger" för tjejjerna som ännu inte lagt smaklökarna på något dyligt. Efter en timmes väntan i den stekheta solen var våran lunch äntligen klar och vi började goffa mat. Lika god som jag kommer ihåg den...om kanske inte lite bättre...även efter höga förväntingar från de andra fick den ett mycket högt betyg efter konsumtionen. Mums mums och in i bilen för att fortsätta bilfärden som i dag skulle ta oss så nära "Milford Sounds" som möjligt där vi följande dag skulle hoppa på en båt för en tur i fjorden.

Vi lyckades komma så långt som "Lake Gunn", vilket är en så pass nära tältplats du kan komma innan Milford, så det gjorde vi bra. Lyckades efter mycket bök att sätta upp tältet på stranden och sen njuta av utsikten och soldnedgången som var helt otrolig...dock såg vi att alla andra tält hade stora stenar som höll deras tält på plats, men eftersom att det var så vindstilla tänkte vi att det vore ju onödigt att göra.
Trodde vi ja...HAHA...mitt i natten vaknade jag och Steffi upp av att det blåste så mycket att yttertältet fög bort. De andra sov envist vidare ovetandes om att jag och steffi var ute i mörkret letandes efter stora stenar i det kalla vattnet...Man lever och lär. Frusna som isbitar kröp vi in i tältet igen och fortsatte i drömmarnas tecken.

 Dagen efter blev ännu en tidigt morgon för att hinna med båten. Steffi och jag (som om vi inte fått nog av vattet redan) bestämde oss för att iallafall ta oss ett dopp innan vi lämnade platsen. Precis lika kallt som under natten...Skulle inte förvåna mig om en isbit hade simmat förbi! Brrrr
Efter det uppfriskande isbadet begedde vi oss mot våran destination på vilket kan vara vägen med den mest fantastiska utsikt någonsin! Hade nästan svårt att hålla ögonen kvar på vägen.

Vädret var alldeles underbart...som dagarna innan oxå...och båtfärden var sen stor succé, fjorden var underbar, fick se sälar och två sortens delfiner, vattenfall och på avstånd snöiga berg i ett annars grönt landskap. Helt klart att rekomenderas för folk.

Resten av veckan går i samma tecken. Fantastiskt landskap, underbart väder, urläckra vattenfall, världens brantaste väg, Moeraki boulders, staden som är mest söder i världen och helt fantastiska kampingplatser.
Nackdelen med våra övernattningsval var att de var fruktansvärt billiga = bara toalett, ingen dusch. Så det blev till att tvätta sig i handfat när man inte orkade stå ut mer (^.^)
Och förutom hamburgaren i Queenstown levde vi på allt som inte behövde lagas...typ bröd och sylt. Eller kex och ost...så efter nästan en vecka kan jag konstatera att inte nog med att jag aldrig skulle klara av en musik festival...en öde ö skulle definitift vara mitt slut.

Men räddningen om lagad mat och dusch var inte långt borta. Sista natten innan vi skulle tillbaka till Christchurch igen besökte jag morbror Sam igen i Tekapo. Han hade fixat en egen stuga till våran ankomst och även inplanerat en fruktansvärt rolig aktivitet..."tubing" i forsen nära huset. "Tubing" är alltså när man får en jättestor gummiring  och så sätter man sig på den och följer med strömmen. Rackarns vad roligt! Dock var priset för denna aktivitet ett stort blåmärke på skinkan och lite ömma lemmar. Vatten nivån var nämligen så pass låg att om man inte låg rätt var chansen stor att man fick bråka med en sten eller två...oftast vann stenarna. Men det var det värt! Vi gjorde det två gånger! ^^
Efter det och en väl förtjänt dusch hade vi grillkväll! Massa mumsigheter fanns på bordet och mycket trevligheter att prata om! En kväll att minnas för alltid!

Dagen efter vad det bara att sätta sig i bilen igen för att ta oss till Christchurch för sista natten på sydön...bilfärden gick bra och att hitta någonstans att sova tog sig en tid men lyckades hitta ett hostel för oss alla. Sista natten kunde dock varit bättre när man vaknade upp av en 5.4 jordbävning som man trodde aldrig skulle sluta...kan inte förstå folk som bor kvar i det eländet, men de flesta har inget val förstås.

kl 04.30 började jag och maja (det andra två skulle stanna kvar en vecka till) ta oss mot flyget hem igen.

Vilken semester! :D 

(finns så mycket mer att berätta men nu är jag less på att skriva mer så jag skriver ett till inlägg om jag känner det är viktigt^^)